Jag är tom på ord som kan beskriva saknaden. Kan inte hur jag än försöker! Kan varken se eller höra dig, känslan o vetskapen att du glider ifrån mig. Jag vill så gärna dela dina dagar, ditt liv. Kunna höra dig skratta, se dig le, trösta dig om du gråter. Att vara en del! Mitt inre känns så tomt... du fattas mig. En del av mig kan aldrig sluta sörja även om alla ser mig le. Sorgen bevarar jag i det gömda, plockar bara fram den när ingen ser. Då kommer tårarna , mitt hjärta ropar. Snälla någon låt mig få vara mamma till min son igen!

Leon.... tro inte annat ... mamma Älskar dig!